lisofia

Jag längtar hem fast jag inte har något att längta hem till. Varför människor tar sina beslut på så konstiga sätt vet jag inte. Jag borde dock veta att människor aldrig förändras. Vill ju så gärna tro det. Hur jag än försöker så kan jag inte förstå. Jag känner bara agg. Och så sviken på nåt sätt. Vad är det för fel på människor? Vad finns det där som gör det till en bra idé? Finns det någon som någonsin står vid sitt ord även i handling? När det bara finns frågor och inga bra svar så är det nog bäst att bara sluta, hur lätt det nu kan vara