I walk through the storm

Har legat nergosad under täcket i ett helt mörkt rum och bara lyssnat på fin musik nu. (Yeah ni märker hur mycket som händer i mitt liv den här veckan..hrrm) Lyssnade på sånna låtar som jag får så otroligt ont i magen av. Den sortens smärta är så fin tho, när musiken gör ont. Nu sitter jag här och har fått ont i magen på nytt. Eller, ont i magen låter fel, kan inte riktigt sätta fingret på vad det är som gör ont. Anyway. Jag hatar att jag vet om det där. Jag hatar att veta för mycket. Some words are best unspoken. Min blogg har verkligen blivit en depp-blogg känner jag nu, förlåt för det. Jag är inte deppig, jag är bara sjuk, uttråkad och tänker för mycket.


Här får ni en helt orelevant bild på två zebror för att bryta det asdjupa i det här inlägget!
TAKE CARE

Edit: Ni kan ignorera det deppiga i det här inlägget för allt löser sig när man pratar med någon man litar på och sedan läser den bästa och roligaste bloggen man känner till! Puss. Backontrack

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0