När man går vidare

Det känns konstigt att jag inte tänker på dig längre. Har aldrig klarat mig så bra utan dig förut. Du är inte lika stor i mina ögon längre. Först nu ser jag dig för vad du är. Om du skulle komma tillbaka skulle jag ändå tro på dig och vara din vän, men distansen till allt gör saker så klart. Jag vet att jag skulle må bra. Jag kommer aldrig förlora mig själv i dig igen.
 
Det känns så skönt när man vet, exakt, var man har sig själv.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0